SkyFlux
NGC 1827: Hubblebild av en kantställd spiralgalax i Duvan
Publicerad · Uppdaterad
En ny bild från Hubble visar NGC 1827, en spiralgalax som vi ser nästan exakt från kanten, i stjärnbilden Duvan (Columba) på södra stjärnhimlen. Från den vinkeln syns inte spiralarmarna, men i gengäld visar bilden något som en bild rakt ovanifrån inte kan visa: hur tjock skivan är och var stoftet ligger.
En spiral sedd från sidan
NGC 1827 ligger omkring 37 miljoner ljusår bort. I katalogerna klassas den som en stavspiral av sen typ (typ Sc), med en liten central utbuktning och löst lindade armar. Skivans lutning är omkring 85° (0° betyder att vi ser den rakt ovanifrån), och därför ser galaxen ut att vara ungefär fem gånger så lång som den är bred. Den spänner över drygt tre bågminuter, vilket på det avståndet motsvarar omkring 35 000 ljusår.
Från kanten visar skivan sin profil: ett blekt band av stjärnljus kring en ljusare central utbuktning, med en ojämn linje av rödbrunt stoft och blå klumpar längs mitten. Enligt NASA är de blå klumparna platser där nya stjärnor troligen bildas. Unga, heta stjärnor lyser blått, medan stoft absorberar ljus som kommer bakifrån och gör det rödare.
Visste du?De fyra taggarna kring den ljusa förgrundsstjärnan är en optisk effekt: stjärnljuset böjs runt stödarmarna som håller Hubbles sekundärspegel på plats, och därför får varje ljusstark stjärna på Hubbles bilder samma kors.
Därför studerar astronomer galaxer från kanten
En bild rakt ovanifrån visar spiralmönstret. En bild från kanten visar i stället den tredje dimensionen: hur långt stjärnorna når ovanför och under skivans mittplan. En studie av 34 kantställda galaxer kom fram till att deras ljus bäst förklaras med två komponenter, en tunn skiva och en tjock skiva som är ungefär dubbelt så tjock som den tunna. I galaxer som roterar långsammare än omkring 120 km/s står den tjocka skivan för nästan hälften av ljuset och för större delen av stjärnmassan. Det tyder på att de flesta stjärnorna i sådana galaxer är gamla, även när galaxerna ser blå ut.
Även stoftet syns lättast från kanten, som en siluett mot stjärnljuset bakom det. En kartläggning av kantställda skivgalaxer visade att skarpa, smala stoftband är vanliga i galaxer som roterar snabbare än omkring 120 km/s men i stort sett saknas i långsammare galaxer, där den kalla gasen och stoftet bildar ett tjockare och mer turbulent skikt. Gasen i NGC 1827 roterar med omkring 77 km/s, och stoftet är här fläckigt och uppbrutet snarare än ett enda knivskarpt band. Det stämmer med mönstret.
När en skiva syns från kanten rör sig gasen på ena sidan nästan rakt mot oss och på andra sidan bort från oss. De uppmätta rotationshastigheterna behöver därför knappt korrigeras för lutningen: för NGC 1827 höjer korrektionen hastigheten från 76,9 km/s till bara 77,2 km/s.
En del av en inventering av små galaxer
Bilden kommer från Hubbles program 18061, Hubble Census of Nearby Satellites, som leds av Michael Jones (Caltech). Målet är att räkna alla satellitgalaxer som är ljusare än en fastställd gräns i omgivningen av 22 värdgalaxer som liknar Vintergatan och ligger inom omkring 32 miljoner ljusår, sammanlagt 260 satelliter. Av dem hade 111 redan avbildats av Hubble, och de övriga 149 får vardera observationstid motsvarande ett av Hubbles varv runt jorden. NGC 1827 finns på programmets lista över mål. Katalogerna räknar den till NGC 1808-gruppen, och avståndsuppskattningarna, 36–37 miljoner ljusår, placerar den strax utanför kartläggningens nominella gräns.
Små galaxer sätter modellerna för hur materia samlas i klumpar på prov, och just på små skalor stämmer modellerna ofta dåligt. Fram till nyligen var det enda fullständiga urvalet satelliterna kring Vintergatan och dess grannar. NGC 1827 fotograferades med Hubbles Wide Field Camera 3 genom två filter: F606W (ett brett band i synligt ljus med mitten kring 589 nm) och F814W (nära infrarött, med mitten kring 804 nm). Hubble kan urskilja enskilda stjärnor, och bilder i två färger gör det möjligt att hitta spetsen av den röda jättegrenen, alltså den högsta luminositet som röda jättar når i en gammal stjärnpopulation och som är nästan konstant. Ur den luminositeten får man avståndet till galaxen.
Kan du se NGC 1827?
NGC 1827 ligger i Duvan och har rektascension 5 h 10 min och deklination −37°. Norr om ungefär 53° N går den aldrig upp, och från Stockholm (59,3° N) kommer den alltså aldrig över horisonten. Från södra halvklotet är läget däremot bra: där står den som högst mitt i natten i december och på kvällshimlen i januari och februari.
Kataloger anger en total magnitud på omkring 13, och ljuset är utspritt längs en strimma som är ungefär tre bågminuter lång. Även i teleskop under mörk himmel syns den därför bara som ett svagt sken. Stoftet och de blå stjärnbildande klumparna syns bara på fotografier med lång exponeringstid.
Källor och licenser
- NASA Science, NASA's Hubble Spies Spiral's Edge (16 oktober 2026) — Bilden och dess källangivelse, avståndet omkring 37 miljoner ljusår, stjärnbilden Duvan, kantställd spiralgalax av mellantyp, kartläggningen av 260 satelliter i omgivningen av 22 värdgalaxer som liknar Vintergatan inom omkring 32 miljoner ljusår (111 redan observerade, 149 varv), de blå stjärnbildande områdena, förgrundsstjärnan och taggarna från sekundärspegelns stödarmar, syftet med studier av galaxer med låg massa. Pressmeddelandet nämner Advanced Camera for Surveys, men programmets observationsplan och arkivet MAST anger bara Wide Field Camera 3 för NGC 1827 (se nedan). https://science.nasa.gov/missions/hubble/nasas-hubble-spies-spirals-edge/
- NASA Images and Media Usage Guidelines — NASA:s material är i regel inte upphovsrättsskyddat i USA; NASA ska anges som källa; användningen får inte ge intryck av att NASA ställer sig bakom något. https://www.nasa.gov/nasa-brand-center/images-and-media/
- STScI, Phase II-fil för HST-programmet 18061 (version 27, 8 oktober 2026) — Titeln Hubble Census of Nearby Satellites, huvudansvarig forskare Michael Gordon Jones (Caltech), Cycle 33; sammanfattningen (260 satelliter, 22 värdgalaxer, 10 Mpc, 149 varv, 111 redan observerade mål, avvikelserna från kosmologiska modeller på små skalor); NGC 1827 avbildad med WFC3/UVIS genom F606W och F814W; avstånd från spetsen av den röda jättegrenen; andra mål observerade med ACS/WFC. https://www.stsci.edu/hst/phase2-public/18061.pro
- Arkivet MAST, HST-observationer av NGC 1827 — WFC3/UVIS F606W (794 s) och F814W (1 262 s), program 18061, observationsstart MJD 61 166,21 = 6 maj 2026 UTC; inga ACS-data inom 0,25° från galaxen. https://mast.stsci.edu/
- WFC3 Instrument Handbook, UVIS-filtren — Filtrens pivotvåglängder (pivot wavelength): F606W 588,9 nm (brett V) och F814W 803,9 nm (brett I). https://hst-docs.stsci.edu/wfc3ihb/chapter-6-uvis-imaging-with-wfc3/6-5-uvis-spectral-elements
- HyperLEDA, NGC 1827 (PGC 16849) — Typ Sc med stav, lutning 84,7°, diameter log d25 = 1,51 (3,2 bågminuter), axelkvot log r25 = 0,69 (omkring 4,9), total B-magnitud 13,24, avståndsmodul 30,20 (omkring 36 miljoner ljusår), gasens rotation 76,9 km/s uppmätt och 77,2 km/s korrigerad för lutningen. http://atlas.obs-hp.fr/hyperleda/ledacat.cgi?o=NGC1827
- HyperLEDA, beteckningen [BFK2006]GEMS-N1808-06 — NGC 1827 katalogiserad som medlem av NGC 1808-gruppen (beteckning från gruppkartläggningen GEMS). http://atlas.obs-hp.fr/hyperleda/ledacat.cgi?o=NGC1827
- Dalcanton, Yoachim & Bernstein, The Astrophysical Journal 608 (2004), The Formation of Dust Lanes: Implications for Galaxy Evolution — Smala stoftband bara i skivor som roterar snabbare än 120 km/s; ett tjockare och mer turbulent skikt av kall gas i långsammare galaxer. https://arxiv.org/abs/astro-ph/0402472
- Yoachim & Dalcanton, The Astronomical Journal 131 (2006), Structural Parameters of Thin and Thick Disks in Edge-On Disk Galaxies — 34 kantställda galaxer, tunn plus tjock skiva, den tjocka skivans skalhöjd ungefär dubbelt så stor, den tjocka skivan står för nästan hälften av ljuset under 120 km/s. https://arxiv.org/abs/astro-ph/0508460
